Skörda rotsaker och förbereda grönsakslandet för vintern

Så var det dags att avsluta säsongen i grönsakslandet, genom att ta upp de sista rotsakerna och vända landet inför vintern. 

Min mor har experimenterat en del med uppbevaringen av morötter. Just nu packar vi dem i plastlådor med papper i botten och i mitten och ovanpå, och förvarar lådorna i garaget, där det är svalt, men inte under 0 grader. Det har funkar ganska bra. Vi kan äta egna morötter nästan hela året runt.

Blasten strör vi sen ut över hela grönsakslandet för att tillföra lite extra gratis näring åt jorden och vänder sen hela landet med spade. Att använda fräs och fräsa hela landet skulle va ett snabbare alternativ, och det finns garanterat en jättebra orsak till varför man plogar åkrarna på hösten och harvar dem på våren. Men utan att ta reda på orsaken så använder jag samma princip i grönsakslandet och vänder det på hösten och fräser det på våren.

Torka luktärter

För nöjes skull å för att jag älskar att plocka in blommande luktärter i badrummet hela sommaren, så torkar jag nu de luktärter som finns kvar på plantorna, för att ha frön färdigt att så till nästa sommars luktärter. 

Tömningsdags i växthuset

Frost väntas flera nätter kommande vecka, vilket betyder att min växthussäsong är över. Allt som går att äta tas till vara medan växter och rötter åker ut. Den enda plantan som övervintrar är vinrankan. 

Tomater och vindruvor blir vi inte utan de närmaste veckorna! De gröna tomaterna och chilin som ännu var grön-gul läggs på brickor på fönsterbräden inomhus, med hopp om att de kommer orka mogna i solljuset. Å andra sidan är inlagda gröna tomater nåt som jag länge tänkt pröva. Vi får se.

De halvmogna paprikorna klarade jag inte av att riva upp och slänga, så jag grävde upp hela plantorna, och planerade dem i en plastlåda och tog in dem. 

Stormen Valio tog ner våra äpplen

Igår ägnade jag dagen åt att ta hand om alla våra röda äpplen som kommit ner efter stormen Valio. Dessutom kapade jag bort några grenar som brutits halvvägs på äppelträdena. Min mor kokar äppelmos för fulla muggar just nu, men det blir säkert aktuellt att ge bort en del äpplen också.

Våra röda äpplen klarar nämligen inte av nån längre lagring, medan våra vinteräppel oftast går att spara ända fram till jul. Men vinteräpplena hänger ännu kvar trots stormen, så ingen brådska med dem. 

Orsaken att jag kallar dem våra gröna och våra röda äpplen är att ingen riktigt vet vilka sorter det är, så kan det va med gamla äppelträd antar jag.

Persilja i mängder

Persilja är nyttigt och vi har massor, så man vill ju spara till vintern. Den går att frysa obehandlad i påsar, men jag ville testa på ett fruktansvärt gott recept jag fått av en kompis - pesto av persilja

Blomkål och broccoli

Blomkålen och broccolin fortsätter producera mat, och när det kommer mer än vi hinner äta, så förväller jag dem på samma sätt som bönorna och fryser in dem. Men de behöver kokas något längre än bönorna, ca 5-6minuter enligt Rutiga kokboken, innan de sedan snabbt kyls ner i kallt vatten och när de blivit kalla får tid att rinner av, innan man packar dem för frysning. 

Om du tycker det luktar illa att koka blomkål, så släng ner en persiljekvist under kokningen (ta bort den efter kokningen). Jag klipper dessutom ner färsk persilja tillsammans med blomkålen, både när jag fryser in den och när jag äter den. Persilja är både nyttigt och gott!

Det va inte bönornas år i år

Bönorna hann inte riktigt med i år. I våras grodde de knappt på friland, så jag försökte rädda situationen genom att förgro några inne istället, men innan de hunnit växa till sig, börjat blomma och småningom ge skörd så var det höst. 

De är ännu små och magra, men jag skördar nästan allt som finns, för bönor är frostkänsliga så de ska plockas innan första frostnatten kommer. Även de små bönorna kommer med iår, för skörden har blivit ovanligt liten.

Men så där är det när man väljer att leva av det man odlar. Vissa år får man mycket av nåt och lite av nåt annat, och ett annat år kan det va tvärtom. Jag tycker det är en del av charmen, man tar tillvara det man får och anpassar sig efter det. Man behöver inte ha tillgång till allt hela tiden, man kan vänta ett år eller två och njuta desto mera då!

Bönorna förvälldes nån minut, kyldes sedan snabbt ner i kallt vatten, läts rinna av och packades sedan för frysen. 

Den första päronskörden

För några år sedan planterade jag ett päronträd och i år kan jag för första gången påstå att jag fått skörd. Ifjol fick jag tre päron, som maskarna hade angripit. Men iår har jag nog 30-40 päron.

Förra helgen har de första päronen börjart falla av trädet och kärnorna vat äntligen mörka. För att bevara dem lite längre än färsk frukt så kokade jag in skivorna i lite socker. Mums, päron e definitivt en av mina favoritsmaker!

För att kunna njuta av päronsmaken sen i vinter så fryser jag även in päronmos. Orginalreceptet från tidningen Baka 4/2012 är egentligen en dessert, men det blir mycket gott och det är enkelt att göra:

Päronkompott med yougurt

1 kg päron, skalade och delade i bitar

1 dl vatten

1/2 dl socker

1 msk färsk ingefära, riven

2 msk citronsaft

Blanda alla ingredienser i en kastrull och koka på medelvärme i ca 20 minuter, tills päronen blivit mosiga. (Fördela kompotten i 4 dessertskålar och toppa med en klick yougurt och hackade pistagenötter). 

Istället mixade jag kompotten och lät moset svalna innan jag lade det i frysburkar. Låt vintern komma, jag har ännu en bit av sensommaren på burk!

Plocka mat på egen gård

Startade även denna helg med en sväng runt huset å sensommaren levererar fortfarande. Den här tiden på året hittar man en hel del matnyttigt :) Bara att mumsa i sig!

Rosmarin för påskens lamm?

Att torka kryddor är lätt, ja, att odla kryddor är lätt. Kryddor klarar sig nästan själva. Det knepigaste för mig är att hinna skörda dem innan de slår ut i blom. Själv hänger jag upp dem för att torka i skafferiet under trappan. Sen brukar de hänga där tills jag använder dem, men egentligen sku det väl va bättre att bevara de färdigt torkade bladen i burkar.

Rosmarin använder jag egentligen bara till påsk, vi får se hur den smakar efter ett halvår på tork. Det är första gången jag torkar rosmarin, men det lär ska funka bra. Har även nyss läst att rosmarinplantan inte övervintrar ute, men att man kan ta upp den och förvara den ljust och svalt inne. Med andra ord hamnar den småningom i källaren tillsammans med pelargonen över vintern.

Växthuset på sensommaren

Växthuset levererar verkligen just nu. Tomater, paprikor och vindruvor i överflöd, medan gurkorna gett upp för i år. Inget slår smaken på egna tomater och gurkor. Solmogna minitomaterna smakar som godis. 

När det gäller paprikor så funkar avlånga paprikor (t ex krukpaprikor och/eller snackpaprika) bättre än vanliga paprikor, för de mognar snabbare. Jag odlar dem på precis samma sätt, dvs inte krukor utan direkt i växthusjorden. De vanliga paprikorna har svårt att hinna mogna innan kölden kommer. Men jag odlar ändå båda sorterna.

Att börja vid bokens slut

Att starta en blogg om självhushållning i september, är som att läsa slutet på boken först. Men jag kan helt enkelt inte låta bli. Att odla och bevara har blivit ett av min största intressen. Jag vet absolut inte mer än nån annan som lever med grönsaksland, bärbuskar och äppelträd, och jag har inte tidigare sett nåt värde i den kunskapen.

Men jag hade lyxen att växa upp på ett jordbruk, där grönsaksland, jordgubbar, bärbuskar och äppelträd alltid funnits, och jag har flyttat hem igen till min farfars stuga och njuter varje vår av min farmors blommande äppelträd och plockar svartvinbär från farmors buskar på hösten. Traktorer, säd och försörjning har dock aldrig intresserat.

Det finns mycket att göra och det mesta är vansinnigt roligt och tillfredsställande, men jag har också ett vanligt måndag-fredag jobb, och min ambition är aldrig att sluta jobba eller downshifta, så min självförsörjning stannar på en light version.